What’s In The Bag?
Fyra golfset och fyra golfbagar, är det verkligen nödvändigt?
För mig är det en självklarhet och jag väljer klubbor/kläder/skor allt efter humör, väder, vind, sällskap och bana.
Ibland känns det bara riktigt att backa bandet några perioder och använda det material som fanns till hands just då.
Dessutom så anser i alla fall jag, att kläderna var mycket gladare och skorna såg inte ut som gymnastikskor.
Man kände en stolhet att tillhöra sin klubb och uppförde sig därefter och där Pron på klubben stod högst i rang.
Man sneglade ofta på, den idag saknade hcp-tavlan, där jag kunde se hur jag låg till i ordningen och var mina vänner befann sig i sin spelutveckling.
Dessutom så tittade jag upp mot de som hade lägst hcp på klubben, fick motivation om att även hamna där uppe.
Titleist, Vokey & PING
Personligen tycker jag att det just nu är Titleist som leder utvecklingen av både golfklubbor och golfbollar och spelar då naturligtvis med detta märke.
Dessutom har dom en extremt bra support, kunnig personal och då inte minst de som är ute och håller Fitting Event runtom på landets klubbor.
John Letters & MacGregor
Detta är, utan tvekan, de allra vackraste och bästa klubborna jag någonsin har spelat med.
John Letters är ett klassiskt märke från Storbritanien som konstigt nog aldrig fick riktigt nedslag i Sverige.
Min meste spelpartner under golfgymnasiet, Mårten Olsson Trelleborgs Gk, hade ett järnset från John Letters i en annan serie och där tändes ambitionen om att köpa nya kubbor.
På denna tiden var det Torekovs Gk som gällde och Gösta Hall som var pro tog hem ett komplett set inkl en John Lettersbag.
Tyvärr, och det grämer mig, så har jag gjort mig av med träklubborna och ”lånat” ut bagen till en släkting som aldrig har returnerats.
Original så hade klubborna lädergrepp. Fantastiska grepp som tvättades med vatten/diskmedel efter varje runda och fick torka innan greppen smordes in med symaskinsolja. Kändes som nya grepp varje gång man spelade.
PING Karsten 1
Med PING Karsten 1 var det absolut hetaste som fanns på marknaden med sin revolutionerande tå-häl funktion.
Magiska klubbor som jag spelar på än idag. Kunde man scora 72 då så kan man väl scora 72 idag?
Träklubborna var däremot inte lika heta och fick stå undan för Thommy Armour och MacGregor. Men PINGs träklubbor var ju rätt ute och dagens metalwoods har stora likheter i design som dessa gamla PING.
Efter tålmodigt letande på webben så lyckades jag få tag i, nästan ospelade, träklubbor i hela serien.Dvs T-1, T-2, T-3, T-4, T-6, T-6 & T-7.
Puttern, Ping Cusin, körde jag och köpte hos Edins Golf i Ängelholm istället för mat. Där rök studiepengarna 🙂
Bagen från 1980-talet skeppades hem från Califonien U.S.A. Tack eBay.